måndag 21 mars 2011

Livskryddan och sommarens kryddträdgård



Nybakade kanelbullar med örter i bakgrunden
Varje människa måste, för att kunna leva ett rikligt och gott liv, ha livskrydda. Det är många som inte tänker på att kryddorna och dess komposition är helt avgörande för hur resultatet kommer att bli. Dessutom kan kryddor förlora sin inneboende styrka och till och med bli direkt farliga om de blir grogrund för mögel eller bakterier särskilt de av andra färdigmalda och tillrättalagda. Kolla gärna hemma i din kryddsamling bäst före datum och köp nytt. Det kommer att göra under med matlagningen. Sedan kommer resten att handla om hur du sätter samman smaker, hur vi lär oss vad som passar till vad och när,  samt att vi inser att smaken är olika hos olika personer. För att ytterligare komplicera det hela så ändrar sig ofta smaken med stigande ålder eller av andra skäl.

Häri ligger en stor utmaning när vi skall hålla våra liv "kryddade" och fulla med smakdjup. Det som var ett gott recept tidigare kanske inte längre fungerar. Det blir snarare tvärtom en fadd känsla och tråkighetens gråskala väcker inte livsglädjen och energin utan man tappar lite av gnistan utan att egentligen märka det. Det är det som är det farliga att vi vänjer oss omärkligt vid det som är sämre. Jag vågar påstå att vi vänjer oss snabbare till det sämre än vad vi vänjer oss till det bättre! En god vän till mig brukar säga att "människan och råttorna är de mest anpassningsbara däggdjuren på planeten" Kan nog ligga något i detta......

Vi talar ofta om kostcirkeln. Redan i skolan får vi lära oss om den. Vad vi skall äta, hur mycket och varför. Aldrig talas det om den andliga kostcirkeln som skall föda vår inre människa på ett livsbejakande och utvecklande sätt. Vars kostsammansättning vi behöver för att kunna bli de som vi var tänkta att vara. Mer om den andliga kostcirkeln i senare blog.

Som präst får jag ofta höra människor säga, inte utan en viss stolhet i rösten, att de har sin barnatro kvar. Visst förstår jag att det är menat som något positivt och kanske till och med är viktigt för dem men själv blir jag uppriktigt sagt bekymrad.

En vuxen människa skall ha en vuxen människas tro och veta när och hur den skall och kan användas. Man måste veta när man skall veta saker och veta när man skall tro. Blandar man ihop detta kommer man att få stora problem. En vuxen förväntas klara sådant genom livserfarenhet och mognad. Hon förväntas klara konsekvensanalysen, ha perspektiv och kunna rimlighetsbedöma fattade beslut. Då går det inte med barnatro eller att ha ett barns livserfarenhet som underlag till dessa beslut.
Givetvis måste vi hålla kontakt med barnet inom oss för att vara genuina och fullt ut levande men det är inte vad jag talar om just nu.

Mitt råd är att se över dina "livskryddor" och ta reda på om de verkligen fyller sin funktion. Redan en liten förändring kan göra underverk en liten ny sammansättning och slentriansoppan, som så ofta tar energi och lämnar oss hungriga och otillfredsställda, kan bli ett minne blott. Viktigt är att förstå att färska kryddor inte står i motsats till de torkade. De kompletterar varandra och öppnar nya dimensioner i anrättningen. Men man måste lära sig hur man skall använda dem och när. Färdigmalda kryddor är i stort sett en dålig idé. Lär dig att mala själv och dosera efter dina behov. Använd de torkade kryddorna i början av tillagningen ex grytor eller såser och de färska mot slutet som en fräsch smaksättare. Sommarörterna används däremot med fördel till sommarens marinader.

När vi äter och dricker av livets goda så måste vi göra det av rätt anledning, det gäller allt en människa kan bruka. Glöm aldrig det!

Visst är det bra att ha standardrätter som snabbt och utan krussiduller kan lagas till men djupast sätt måste vi lära oss att hantera "livets kryddor" varsamt och veta hur de skall användas. Annars kan man krydda ihjäl hela anrättningen eller få ett smaklöst resultat. Vi har alltid själva ett ansvar för hur vår kryddträdgård ser ut och används men de som lever med någon annan och lär sig att tänka på varandras bästa kan göra något annorlunda. Om jag tänker på min frus bästa och hon på mitt bästa behöver man ju inte tänka på sitt eget bästa. Det kan i bland vara rätt skönt att någon annan kryddar och anrättar maten åt en. Rätt använt är det en livskrydda i sig. Ja det kan väl gälla alla sammanhang där man gör något välsmakande för andra. Det ger sannerligen energi och skapar livslust kanske mer än det mesta annat vi kan ta oss för med. Men huvudkock är alltid du i ditt eget liv med fullt ansvar för det som du serverar åt dig själv och andra.

Det andliga och det fysiska går verkligen hand i hand. När jag jobbade med Knutby katastrofen med "kristi brud" i spetsen insåg jag att det "andliga" soppa som kokades där var rent av dödligt farlig. Någon dog ju också till stor sorg och smärta. Då formulerade jag följande andliga lag:


Det finns inget andligt som inte har någon motsvarighet i den fysiska världen. Något som vi med god kunskap och erfarenhet kan relatera till. Allt därutöver skall betraktas som vilseledande.

Örtkunskap och kryddkunskap är bra att ha. Genom läkeörter har många liv räddats genom historien och god andlighet har kunnat näras och växa fram i all sin positiva styrka. Våra sjukhus har till exempel vuxit fram genom att läkekonsten praktiserats på de tidigare kloster som grundlades överallt i spåren av kristendomens framväxt. Sedan byggdes klostersjukhus och personal utbildades. Det är lätt att glömma var saker och ting kommer ifrån men orsaken till att vi har det som vi har det med sjukhus i vårt land är resultatet av en god och sund andlighet. Nu får vi se vart allt tar vägen när inte längre drivkraften och själva näringen till läkedomen är rotat i evangeliet utan i mammon (pengar) vad det då kommer att bli?

Ge dig själv möjligheten till att nära din inre människa men var noga med vad du sätter i dig. Allt är inte nyttigt. Är du osäker finns det faktiskt folk att fråga precis som när du skall laga mat eller bygga till huset. Det kan vara så att en anledning till en känsla av otillfredsställelse mitt i livet är just den att du inte riktigt närt din andliga människa på ett, för dig, bra sätt och känner dig i behov av förändring. Då gäller det att vara klok och ta sig tid så att man inte kastar ut barnet med badvattnet och förgår sig. Som vid all god matlagning är tiden väsentlig där planering och framförhållning är viktiga ingredienser.

Planera redan nu dina kryddväxter för sommaren. Vad du vill ha och vilken mängd. Alla behöver man ju inte äta de är ljuvliga att dofta och se på ändå.

TIPS: tag kontakt med din lokala trädgårdsodlare och be dem dra upp dina örter. Då blir de härdigare och livskraftigare samt att du slipper göra jobbet om du har mycket att göra.


Du kan redan nu ta vara på de snabbdrivna örterna som ofta vissnar dagen efter eller så. DE har inte den livskraften som egenhändigt uppdrivna plantor har utan är för stunden. Men du kan ta dem innan de vissnar bort och göra örtoljor eller örtpastor på dem. Du kan du snabbt och enkelt förhöja din matlagning då du kan förvara dessa smaksättare i kylskåp och ta en matsked vid behov.



Gremolata:
1 citron
4 vitlöksklyftor
Rejält med persilja
½ dl olivolja
Skölj citronen ordentligt. Riv skalet och pressa juicen. Skala och finhacka vitlöken. Strimla persiljan. Blanda allt med olivolja. Smaka av med salt och peppar, ställ åt sidan. Du kan göra gremolatan några timmar innan så att den får dra lite. Används tex till fisk och kyckling direkt från grillen.

Salviaolja till salladen, fläskkotletterna eller karrén
Ta en smakneutral olja och värm den till ca 80 grader.

 Ta ordentlig med färsksalvia (lite spenat) och mixa ihop till en grön örtolja. Du kan även använda persilja.

 Till sommarens dressings behov. 






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar