måndag 28 mars 2011

Snabbt, kvickt mat för familjen och att inte vara "ägd"

Tänkare till hjälp! Gandhi speglar människans själ.
Det är för oss människor( i alla fall i vår del av världen) ont om tid. Varför har vi gjort ett sådant samhälle? Ingen som jag talar med vill ju ha det så. Man behöver ju inte åka så långt från Sverige för att hitta andra uppfattningar om tid. Då och då köper vi vår egen tid!? för att åka på semester på andra orter i andra länder. Särskilt på vintern när vi längtar efter sol, värme och varma stränder.


Men visst är det absurt att vi skall behöva köpa vår egen tid! Tid som är det ända vi fått gratis. Hur mycket eller hur länge vet ingen med dock, vi har fått den gratis. Men det verkar som om vi ändå inte äger den. Min fråga är då vem äger vår egen tid?


Redan gamla tankar visar att våra samhällsbyggande strukturer är roten till mycket av detta. "Grottekvarnen" där människan fick arbeta i det oändliga är ju en gammal fornmytisk bild av detta. Bibeln talar om att människan blev förvisad ut ur sitt paradisiska tillstånd och i sitt anletes svett är tvungen att slita frö brödfödan.


Ja många är de berättelser och funderingar som människor har haft för ögonen genom seklernas gång i alla kulturer. Varför är tingens ordning som den är? Marx, Taylor, Jean-Jacques Rousseau Montesquieu, Taylor eller Per Albin Hansson för vårt vid kommande är några som format vår uppfattning om samhällsbyggande och tid. Men ingen av dem har kommit fram till en särskild god uthållig helhetslösning. I alla fall ingen lösning som gäller i dag.


För min del har jag den bestämda uppfattningen att människan behöver känna att hon äger sin tid och kan påverka den snarare än att bli ägd. Att kunna påverka sin arbetstid, ha makten över sin egen arbetsdag är och förblir en skyddsfaktor. Detta borde vara en självklar utveckling i ett välfärdssamhälle som vårt men så är det inte.
Vi vet ju alla vad slaveriet hade för konsekvenser för alla de som fångades i Afrika och skeppades över haven och såldes som ägodelar i andra länder. Många överlevde inte ens början på resan i de smutsiga skeppen. Formellt är denna skamliga hantering förbjuden men är slaveriet verkligen avskaffat?


Ibland tänker jag att vi ändå är förslavade under alla måsten och begär. Konsumismen i västvärlden är en skoningslös slavherre. Vi som är i medelåldern nu vet detta och orkar tänka på det i mer eller mindre grad. Jag tror att en del av orsaken till tidsbristen som många upplever är bristande ekonomi och ständig press från kommersiella krafter som skördar framgång ju mer rotlös och vilsen en människa blir. Tittar man på skuldfällan eller andra liknande program på TV inser vi ju alla att begären efter prylar sätter oss i en skuldfälla. Den skulden beror givetvis på okunskap och ansvarslöshet men ofta tror jag att orsaken till vår överdrivna konsumtion helt enkelt är tröst. Den som är i skuld är inte fri och den som inte är fri är ju ägd därmed slav i ordets sannaste betydelse. Vem eller vad äger dig?


Jag tänker på ett citat från en annan historisk gigant som också blivit en betydande samhällsbyggare "Vad hjälper det en människa att vinna hela världen om hon får betala med sitt liv? Med vad skall hon köpa tillbaka sitt liv?" Ligger en del i detta......


Ett sätt att lätta på trycket kan då vara att göra upp med sina begär efter det materiella och prioritera det som verkligen inte behöver kosta stora pengar. Att tillbringa tid med sina barn, släkt och vänner är ju ett utmärkt exempel. Ännu har inte staten beskattat vänskap men det är kanske en tidsfråga.


Sluta handla prylar och berika ditt liv med mänskliga relationer!


Det är vägen till sann rikedom som du dessutom själv kan bestämma över och ta med dig i det osynliga, eftersom det inte finns några fickor på svepningen kan du inget ta med dig när du går, däremot finns det oändlig plats i våra hjärtan och där kan man ta med sig den sanna livsrikedomen varthelst du går.


Tillfredställ hjärtat i stället för den glupande hungern efter pengar och prylar så lever du längre!

Ett bra sätt att vara tillsamman är att äta tillsammans även på stressade måndagskvällar. Här följer ett supersnabbt recept som ändå funkar som måltid.

Kebabspett med sås, tunnbröd och potatis

Det finns tidsbesparande färdigmat som är helt ok och inte hälsovådlig att köpa. Produkter som innehåller mer kött än 75% och uppåt brukar vara av skaplig kvalité. Kebabspetten ligger på strax över 80% och finns att köpa på ex ICA. Köp hem ett par förpackningar och stek i grillpannan eller i vanlig panna en 8-9 minuter. Skala och dela potatisen i mindre bitar (då minskar koktiden). Riv i en gurka och lite vitlök i en liten skål med yogurt, salta och stänk i lite citronsaft eller lime.


När spetten är färdiga ta upp ur pannan och dra ut pinnen i mitten. Lägg kebebrullen mitt på ett tunnbröd och välj vad den skall fyllas med. Senap, ketchup, gurka, den gjorda såsen, rostad lök etc. Mosa ihop potatisbitarna med lite smör mjölk, salt, vitpeppar. Du kan ha i lite blandade örter, frysta eller torkade. Olivolja går bra det med i stället för smör eller tillsammans med.


Ät sedan dessa "Roslagskebaber" kanske med lite folie runt om eller direkt på tallriken. Du kan med fördel göra ett par extra rulla som du för färdiga och virar in i folie eller plast. Utmärkt i matlådan kall som varm.



Lycka till önskar eder Uffe

3 kommentarer:

  1. Håller med om det mesta, som vanligt, Uffe. Och dina råd är goda. (Men endast genom att följa dem undviker man inte helt det slaveri du talar om - till det krävs också tyngre don.)

    SvaraRadera
  2. Det ärt sant men detta är inte en avhandling som du ju vet utan livskonst i nuet ibland med råd som försöker finna människor i flykten...Tack för synpunkter de behöver jag för att det skall kunna bli till något. Jag söker formen som du säkert förstår. Allt gott

    SvaraRadera
  3. Härligt att läsa samma tankar som man själv haft sen länge. Har du tänkt på vad det skulle innebära om vi alla skippade att handla annat än basmat i en vecka? Inga kläder, skor, bilar, elektronik etc. Vad skulle då hända med världsekonomin och alla maktstrukturer?

    SvaraRadera