söndag 3 april 2011

Stamceller och livets slut- tro eller vetande? Två desserter med passion.


Stamceller - tro eller vetande? Med två desserter.


- Debatten om stamcellsforskningens rättigheter och skyldigheter är kraftigt påverkad av tro kontra vetande. Vem är det som drar upp riktlinjerna på spelplanen? Är det tron eller vetandet? Ett grundläggande fel som vi så ofta gör är att vi tror när vi borde veta saker och tvärtom. Man måste veta när man skall veta saker och veta när man skall tro. Blandar man ihop detta får man stora problem. Det mesta som vi lever i och funderar kring handlar om tro. Den enda sanna vetenskapen är efterklokheten det mesta av allt det andra är tro. Inte bara kring livets slut finns mängder av spekulationer vad som kommer att hända och vad som händer. Givetvis bara tro, ingen vet! Det som mer sällan numera diskuteras är vad händer när livet tar gestalt?
De flesta religiösa samfund hävdar, exempelvis så vitt skilda kyrkosamfund som Katolska kyrkan och Taoismen, att ett människoliv blir till vid befruktningsögonblicket. Enligt den kristna kyrkan är kropp, själ och ande efter befruktningen oupplösligt förenade. Därför godkänner till exempel Katolska kyrkan varken forskning på stamceller, provrörsbefruktning eller abort.


- Problemet uppstår när embryon avlivas genom att man tar stamceller från dem, eller kasserar provrörsbefruktade ägg som blivit över och inte anses lämpliga att användas. Människovärdet bestäms då av någon person, myndighet eller kommitté, som i praktiken sätter sig över människovärdet och bestämmer vem som ska få leva och vem som ska dö, säger Ulf Engström.


- Den svenska lagen anser däremot att man inte är en fullvärdig människa förrän man kan leva utanför livmodern. Resonemanget handlar om livsduglighet; När ett foster kan klara sig på egen hand. (Det är i och för sig intressant då svenska myndigheter i så många fall inte anser att människor kan klara sina egna liv på egen hand utan reglerar vardagen i mycket hög grad. Nästan så att man kan uppfatta att svenska människor inte tillmäts förmågan att bli riktigt vuxna och kan fatta självständiga beslut för sig själva och sina barns framtid.)


Därför anser Vetenskapsrådets nämnd för medicinsk forskningsetik att forskare i Sverige ska få använda stamceller från embryon som klassats som "otjänliga" efter provrörsbefruktningar.


- Men vem har rätt? Blir det ett fullvärdigt människoliv vid befruktningsögonblicket eller har vi bara en stamcellsbank som vi kan använda för andra ändamål? När blir ett människoliv okränkbart som man inte får vare sig forska på eller abortera?


Det finns redan vissa inbyggda etiska spärrar i den pågående forskningen. Man får endast använda sig av embryonala stamceller från maximalt fem dygn gamla befruktade ägg, som har blivit över efter provrörsbefruktning. Det är inte tillåtet att framställa embryonala stamceller enbart i forskningssyfte. Och det par som donerar cellerna skall ha givit sitt skriftliga tillstånd.


- Vetenskapen identifierar och kartlägger system som följer vissa lagar. Även tron har sina lagar. En mycket viktig lag är att vi alltid har en relation till något andligt, dvs ett liv. Ett embryo är enligt kyrkan någon, inte något.


- Om vi tänker oss ett husbygge, så lägger man ju grund, stomme och tak osv. Det tar ett tag innan huset blir inflyttningsklart. Om det skulle vara så att livsanden flyttar in i fosteret, blir den avgörande frågan när detta sker. När är huset inflyttningsklart?


- Efter att som präst suttit vid dödsbäddar och hjälpt människor att dö, har jag blivit övertygad om att något lämnar kroppen. Väldigt få invänder när jag samtalar om denna fråga. Att något vid döden lämnar kroppen är dessutom vedertaget i kristen, judisk och muslimsk tro världen över. Man kan alltså anta att det förhåller sig på detta sätt fast tvärt om även i början av livet. När huset är färdigt flyttar livsanden in och det fylls av just liv. Jesus och många med honom använder just denna metafor, hus, för människan.


I Johannes evangelium kapitel 11 berättas det om när Jesus uppväcker Lasaros från de döda. Han hade då redan legat död i fyra dagar. Detta är sant säger den kristne. Detta är omöjligt säger en god vetenskapens representant. Återigen här finns en kropp och något har flytt den. Jesus kallar detta något (livsanden) tillbaka och Lasaros kommer åter till liv.


- Själva nyckeln till problemet med stamcellerna ligger där. När flyttar livsanden in i huset? Givetvis är jag medveten om den *gnostiska problematiken men tillyttermeravisso bör alla doktriner särskilt de som bygger på tro och har vetenskapliga anspråk ständigt revideras och uppdateras. Först då kan tro och vetande gå hand i hand med rättmätiga anspråk att försöka förklara livet och livets villkor. Om vetenskapen försöker göra det som tron är till för och tron gör det som vetenskapen är till för blir det konflikt. Vi behöver båda för att klara ut vår världsbild. Vetenskap utan tro är religion och tro utan vetande är fundamentalism. Det hjälper inte människan till en bättre värld!




Det vore en spännande utmaning att arbeta tillsammans med tro och vetande och ta redan på hur det egentligen förhåller sig vi livets början. Som jag ser det ett slags drömprojekt. Går det överhuvudtaget att ta reda på hur livet djupast sätt tar gestalt? Kan vi det så kan vi kanske både förstå det sker vid livets slut och skåda tydligare det som vi nu bara kan tro.





Gnosticism är ingen självständig religion, utan en mystisk, andlig rörelse med mångtusenåriga anor.
Den kristna gnosticismen nådde sin höjdpunkt under åren 60 – 160 e.Kr. då ett stort antal sekter skapade egna, starkt avvikande tolkningar av den kristna läran. Valentinus, som verkade i Rom 135-160, har gett den klassiska framställningen av gnosticismens system. Gnosticismen har beskrivits som en elitistisk eftersom anhängarna ansåg sig äga en exklusiv kunskap som var vida överlägsen det kyrkan lärde ut, eller frisläppandet av en människas själ beror på hennes andliga insikt eller kunskap.
De under kristen tid utbildade gnostiska systemen framträder under andra och tredje århundradena som kristendomens värsta fiende intensivt bekämpad av kyrkofäderna och slutligen nedgjord av den kyrkliga teologins angrepp. Sålunda besegrades rörelser som åberopade sig på den ursprungliga kristna gnosticimen: manikeismen på 200-talet, och under 1300- och 1400-talen bogomilerna i det bysantinska riket respektive katarerna i södra Frankrike. De gnostiska lärorna har emellertid fått en renässans sedan fynden av gnostiska originaltexter år 1945 i Nag Hammadi har börjat publiceras.





Efter detta kan en god dessert vara på plats, varför inte två?


Enkel passionspanacotta
Hetta upp tre dl grädde med socker efter sötsmak, rivet citronskal eventuellt lite vanilj till ca 80 grader. Tillsätt saften av citronen och rör ihop. Töm över i glas och ställ i kylskåp tills det stelnat. Just innan servering gröp ur en passionsfrukt eller två och njut.


Cheesecake i ett glas med björnbär
Krossa ingefärskakor genom att lägga dem i en handduk och slå dem hårt i bordet. Dunka på lite mandel eller hasselnötter i en mortel men inte för mycket. De skall inte vara i pulver. Lägg i 50 gram smör i pannan och nötterna tillsätt efter ett tag kaksmulorna.

Lägg smeten i botten av ett glas. ett par cm tjockt och pressa till det hela ex med morteln. Ställ i kyel. Innan servering lägg på ett lager lemoncurd, ett par bär samt glass. Varva till du är nöjd och avsluta med bär och mörk choklad.

TIPS: Lägg chokladkakan på bänken och dra kniven mot dig över chokladen. På så sätt får du "chokladspint" som är vacker att lägga över.

Allt gott önskar eder Uffe



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar