onsdag 19 oktober 2011

Kvinnor och män som pedofiler och ungskorv från Falutingsrätt

Höstglädje
Så har då ytterligare ett paradigmskifte ägt rum i vårt moderna och utvecklade samhälle. Uttrycket "akta dig för fula gubbar" måste nu skrivas om och lyda: akta dig för fula gubbar och gummor! Det är med sorg i hjärtat som jag följer med i mediarapporteringen om den man och kvinnor som nu dömts för barnporrbrott i Falutingsrätt. Med sorg men inte med förvåning avhör jag kvinnornas berättelser och andra kvinnors kommentarer på radion på väg till jobbet. Nej jag är inte förvånad för det är med det här som med det mesta annat för oss människor. Det finns inget nytt under solen!

Jag förstår psykologen som sa i reportaget att man vill ju inte att kvinnor som är mödrar och far och mormödrar skall göra sådant här mot barnen. Om kvinnan sviker vad finns då kvar? Givetvis underförstått som alltid att männen aldrig är att räkna med. De är ju av naturen mer ondskefulla och våldsamma än kvinnorna och har alltid en större skuld i alla sammanhang än kvinnor.

I detta perspektiv tycker jag att det är skönt att illusionerna nu rasar och vi äntligen kan börja se sanningen i vitögat. Det finns män och kvinnor som tar ansvar och de som inte gör det! Som präst har jag sedan länge vetet att kvinnor är lika mycket disponerad för bottenlöst mörker som vilken man som helst. Samtidigt som båda har möjlighet till oändligt ljus. I kyrkans gudstjänster har aldrig detta separerats utan som alltid har könen behandlats jämställt ur detta perspektiv. (Jag vet att det inte har skett ur maktperspektiv alla gånger men det är inte frågan här.) Syndabekännelse, avlösning och upprättelse har gällt lika för alla. I själavården har jag mött mängder med män och kvinnor som brottas med mycket mörker och problem. Långt i från alla sätter sina tankar i verket men det finns där som fantasier, tvångsföreställningar och begär på olika sätt. Den moderna myten att kvinnor skulle stå över allt sådant är ju egentligen barnslig.

Madelene Albright Amerikas tidigare utrikesminister skrev att det "borde finnas en särskild plats i helvetet för alla kvinnor som inte samarbetar med varandra" Givetvis har kvinnor samma disposition för: högmod, girighet, otukt, avund, frosseri, lättja, vrede som vilken man som helst. Efter snart halva livet i "vuxenvärlden" ser jag att det är så. Jag har mött hela registret och arbetet med mig själv för att hantera mina olika sidor. Det är att vara människa! Många av de moderna förutsättningarna som kvinnor i dag ser och kommer i åtnjutande av då samhället moderniseras och "utvecklas" är att de har samma jämställda villkor att tävla med männen om att nå det bottenlösa mörkret och bli minst lika bra på att föra ondskan in i denna värld! Det är bara öppna ögonen och se hur kvinnor sköter maktfrågor, hur livet hanteras när det gäller alla de ovan uppräknade dödssynderna. Länge nog har kvinnan kunnat gömma sig bakom idén att hon alltid är ett offer. Den tiden går nu mot sitt slut och vi ser att hon i alla stycken är myndigförklarad och hållen för ansvarig på samma sätt som vilken man som helst. Hennes egna gärningar visar det! Frågan är när våra domstolar vågar döma efter en jämställd princip och ge kvinnor samma straff som män får för samma brott?

Under min tid som rektor var en av de svårsate insiktena att hantera följande. det finns mammor som inte har sina barns bästa för ögonen. Papporna var ju redan på förhand uträknade i den allmänna debatten men kvinnorna....???

Jag vet inte hur många gånger jag som ansvarig fick gå hem med den beska smaken i munnen då denna insikt fick mig att se sanningen i vitögat att det finns totalt ansvarslösa, själviska mammor som inte bryr sig för fem öre om sina barns bästa. Här finns många exempel på hur kvinnor sticker och lämnar sina barn och ansvarstagande övergivna pappor får ensam klara barnens vardag, jag har träffat nyblivna mödrar som för karriärens skull stuckit över till USA, lämnat barnet hemma för att sedan träffa nya män over there och sedan aldrig återvänt hem till sina små. Männen hemma blir Amerikaänklingar. Tala om utveckling! Mor och farmödrar som inte bryr sig om sina barn eller barnbarn utan sätter sig själva främst i allt. Listan kan göras hur lång som helst med kvinnor som misshandlar sina män, stjäl, bedrar ja till och med våldtar och utnyttjar barn!

I allt detta ser jag män som tar ansvar där kvinnor inte gör det och jag undrar om tiden nu inte börjar bli mogen för att inse detta viktiga: Det finns de som tar ansvar och de som inte gör det! Vi måste sluta se män och kvinnor från olika planeter och i stället se varandra som myndiga, självständigt tänkande individer som med vår fria vilja tar ansvar för oss själva, det uppväxande släktet och samhällets utveckling. Det blir ett bra samhälle där män och kvinnor samarbetar med varandra. Att ständigt ligga i luven på varandra splittrar och river på sikt ner det som vi fått att förvalta.

Att lyfta upp detta till ett moget samtal, till en livsdialog, är första steget att bygga ett nytt och bättre samhälle. Där män och kvinnor verkligen får syn på varandra för vad de egentligen är istället för idiologiserade avbilder (idol betyder ju avgud dvs falsk) som tillhandahålls överallt i vårt samhälle från vaggan till graven. Då kan vi sätta axel mot axel och samarbeta för den goda framtid som ligger i våra händers möjlighet.

Då kan vi skapa en sann demokrati en rätt jämställdhet av fri vilja som används för att bringa hopp och ljus i en många gånger mörk, förtvivlad värld. Då kan vi göra skillnad för varandra, för våra med människor.


Låt oss nu inte sticka huvudet i sanden utan ta domstolarnas och polisens arbete i vårt moderna samhällsbygge som början till något nytt. I skrivandes stund hör jag att ytterligare ett internationellt pedofilt nätverk har sprängts med män och kvinnor. Se där! Svart på vitt! Kvinnan kan inte och får inte längre betraktas som offer. Hon är ibland ett offer, ibland för andra kvinnor och män precis som män är det av samma eller liknande orsaker. Här är vi  jämställda: ibland är vi som kön offer och ibland är vi förövare. Frågan är vad skall vi göra åt det?


Svåra frågor kräver en god måltid till eftertanke. Då målet avgjorts i Falutingsrätt får det bli min variant av ungsbakad falukorv med mozzarella, vittvin och tomater.



Använd en korv av godkvalité, olja en form och snitta korven längs med så att du får en skåra som följer korvens U. Blanda sedan ihop senap , gärna skånsk, bostongurka, tigersås och valfria örter.


Öppna skåran med lökklyftor och äppelklyftor, lägg rikligt med lök och äpple runt om korven. Fyll sedan med såsen och lägg resten ovanpå korven.

Salta och peppra, ta sedan mozzarella som fördelas över hela korven. Slå på lite vitt vin över anrättningen.

Tillför konserverade körbärstomater med riven vitlök och omgärda korven med det. Riv lagrad cheddarost över hela formen.


Grädda i ugnen på 175 grader i ca 40 min eller tills rätten får vacker färg. Servera med potatis eller pasta. Sallad om så önskas. Kokta morötter är toppen till. Smaklig måltid önskar eder Uffe.


Till sist låt oss inte glömma att vi lever i en underbar värld som är vår att förvalta. Låt oss älska den, låt oss älska varandra trots allt är vi ju alla tagna som gisslan i denna värld. Ingen slipper härifrån levande.






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar