söndag 6 november 2011

Döden, döden,döden....och halstrad råbiff med vitlökspotatis och skånsk tigersås

Minneslunden på Häverö kyrkogård i Roslagen
Det berättas att Astrid Lindgren och hennes syster, när de kommit upp i åren, inledde sina telefonsamtal med döden, döden, döden! Så att det ämnet raskt skulle vara avklarat. Jag kan tycka att det ligger något friskt och livsbejakande i detta. Åtminstone bättre än som oftast är fallet att vi försöker tiga ihjäl döden, låssas som döden inte finns, men den leken slutar alltid på samma sätt.

Varför är vi då så rädda för döden? Varför störtar vi iväg med vår gamla pappa på 96 år till akuten där han får ligga och dö på en brits i en korridor? Varför får han inte dö hemma i lugn och ro med ljudet och värmen av sina nära och kära? Svaret är givetvis att vi förlorat kunskaperna kring döden och är rädda, osäkra och får panik. Därför måste vi återupprätta konsten att dö på ett värdigt och livsbejakande sätt. Det finns många förklaringar till varför det utvecklats på detta sätt men en som jag vill fundera över är den naturvetenskapliga hållning som stängt av värmen i många av våra inre rum och därmed gjort dem obrukbara. Att använda en vetenskaplig syn och TRO att den kan användas överallt för att förklara allt är lika naivt som att TRO att man kan använda TRO för att förklara alla sammanhang.

Man måste veta när man skall veta saker och man skall veta när man skall tro. Blandar man ihop detta får man en rejäl soppa som inte sällan ligger till grund för likriktande religiositet sk. fundamentalism eller en överdriven  fundamentalistisk vetenskapssyn. Här kan man bara slå på tv:n eller läsa tidningen så är dessa medier fulla av sådant som orsakas av dessa "livshållningar".

Vi är inte skapade för att vara religiösa utan vi är skapade till andliga varelser som skall leva i en sund andlig relation med oss själva, våra medmänniskor och vår Skapare. Jamen är inte människan så mycket mer. Jomenvisst som man säger norröver, det är klart! Människan är inifrån och ut en socialvarelse, en sexuell varelse och en andlig varelse vare sig vi vill det eller inte! Det är bara att titta på Internet och se vilka sammanhang som finns där omkring dessa tre områden. Vilka avtryck vi där där visar vilka vi är inifrån och ut. Nätet är vår själs spegel och hjälper oss att få syn på oss själva som mänsklighet.

I ett senare blogginlägg skall jag återkomma till dessa tre områden men nu vill jag bara konstatera det som alla egentligen VET! Det är en mycket stor och svår utmaning för oss människor är att lära oss att använda rätt verktyg i rätt sammanhang. Inte minst därför att maktfrågorna ofta står i vägen och att vi själva ställer oss i vägen för oss själva. När vi skalat av detta och gjort vår makt och sjävinsiktsanalys. Först då kan vi se, hantera och lösa de utmaningar vi ställs inför. Både tro och vetenskap gör oss rikare när de används på rätt sätt men skapar en stor fattigdom när de används på fel sätt. Det är ju bara att se efter vad vi gjort med vårt eget land som är så rikt men lider under en så utbredd fattigdom andlig fattigdom! Brist på TRO i ett samhälle är på sikt dödligt, leder till syrebrist samhällets långsamma men säkra undergång!

Det är tron som är bryggan mellan osynligheten och synligheten. Det är tron som är porten i vårt inre för att materialisera det osynliga in i synligheten. Våra kyrkor att bra exempel på detta. I tider när vi låter våra barn gå i baracker i stället för i riktiga skolor, när vi bara drar ner, stänger avskedar folk, vanvårdar gamla och sjuka. I tider när några roffar åt sig och dödsynderna högmod och girighet grasserar är det viktigt att tänka bakåt en smula. Se på våra gamla kyrkor. De står där och vittnar om en annan tid när våra förfäder och förmödrar i TRO låt "bekyrka" hela vårt land fast där inte fanns lastbilar, truckar eller moderna verktyg. De gjorde detta ändå och med vilket resultat sen! De är smyckade med konst och skönhet, vacker textil och vackra litturgiska kläder, massor av musik och poesi för att inte tala om de gamla och vackra kyrkogårdarna som oftast finns som omslutande oaser. De fanns högmod och girighet även då men rösterna emot var tydliga. Ta vårt eget helgon Birgitta som exempel.

De gjorde det i TRO, det var inte omöjligt! Det vore roligare att få leva i ett sådant samhälle där man gemensamt kunde uträtta sådant än att se detta fattiga som vi idag har där allt mer eller mindre är omöjligt. Så går det för ett samhälle som slutar TRO och tror att man ersätter tron med vetenskap och förvandlar människor till kostnadsställen vilket är den vetenskapliga livssynens motpol mot den religiöst fundamentalistiska hållningen. Vi har i dag gjort våra barn och gamla till kostnadsställen i våra kommunala budgetar, det gör något med vår människosyn i samhället. Istället för att vara skapade till Guds avbild är vi kostnads ställen! Vilket byte eller vad säger ni?

Människor och samhällen som slutar TRO på Gud tror inte på ingenting, de tror på precis vad som helst!

Människor utan tro är rädda för att leva fullt ut därför att de är rädda för döden. Döden har blivit vår fiende istället för vår vän. i takt med att vi tappar vetskapen om rörelsen mellan det synliga och osynliga krampar vi allt mer och får svårt att andas. våra förfäder och förmödrar visste bättre och våra "heliga" rum är fulla av dessa insikter och symboler. Tyvärr vet de flesta inte om att de finns där eftersom kunskaperna gått förlorade sedan länge.

Vår framlidna skådespelerska SIF RUUD sa i en intervju att hon inte var rädd för döden utan för livet. Det kan ju verka en smula underligt men det är egentligen väldigt klokt sagt. Rädda människor, människor som är rädda för livet blir ofta arga människor, olyckliga eller som man sa för osaliga. Vi vet att rädda människor kan bli farliga människor. I detta perspektiv är det djupt olyckligt att dödsrädslan har blivit så utbredd och att vi inte längre uppfattar döden som en naturlig del av livet.

Vi bör komma ihåg att vi inte äger livet. Vi kommer någonstans ifrån, får vår tid, sedan återgår vi till osynligheten. Ingen kan säga att i morgon skall jag vakna och göra det eller det eftersom vi inte VET detta. Vi kan bara TRO det. Visserligen på goda grunder men ändå. Vad är det då vi äger frågar vän av ordning? Jo vi äger den gudomliga rätten att förvalta våra liv. De finns så många gåvor nedlagda hos mänskligheten och jag VET att den sanna tillväxten för vår värld vore om vi alla tog fram våra gåvor, samarbetade och gemensamt förvaltade vår värld till det paradis det faktiskt var tänkt att vara. Där vi antagligen var tänkta att leva. Det mesta handlar om tro i våra liv och i våra samhällen därför är det viktigt att ta hand om tron. För att göra det måste man ha kunskap och veta saker. TRO och VETANDE hör ihop som två sidor av samma mynt. Så tag fatt i din bibel och läs igenom evangelierna, sök kunskap och insikt men framför allt älska varandra och var inte rädda som en person så tydligt undervisade om för länge, länge sedan.....älska din skapare och lev livet fullt ut. Vi behöver ju inte vara rädda eftersom vi ända alla skall dö så spelar det ju ingen som helst roll. Lev nu i värdighet och med medkänsla för allt runt om dig. Slösa med beröm och kärlek det är ju gratis så varför snåla. Le mot andra så får du tillbaka. Bekämpa ensamheten för den är ett fördärv som får vårt samhälle att ruttna inifrån! Lev fullt och fast så kan du dö med gott samvete.


I bland tycks livet och döden hålla oss på halster så därför får det bli halstrad råbiff i detta sammanhang. Kom i håg följande när man är ledsen och har sorg efter någon är det viktigt md riktig mat, inte bullar och kakor. Återigen ett bevis på den fattigdom kring hanterandet av sorgen att det inte längre ger upphov till tacksamhet och glädje över en människas liv och vad hon fått betyda och därmed självklart skall firas med god mat, dryck och varm gemenskap. I stället är vi som förlamade tappar alla koncepten och lägger allt i händerna på den kommersiella begravningsbyrån som tar rejält betalt för något som är mycket förminskande. Döden är större än vad som passar in i de prislistor som där tillhandahålls!

Halstrad råbiff med råstekt vitlökspotatis med skånsk tigersås.

Ta nymald, gärna dubbelmald nötfärs ca 600 g. Gör inte biffarna av färdigpaketerad nötfärs från butik be att de nymaler den i stället! Blanda färsen med två finhackade gula lökar och inlagda rödbetor. Fyra ägg och fyra matskedar väl avrunnen kapris. salt och svartpeppar. Låt stå medan du gör i ordning den råstekta vitlökspotatisen.



Skala, skiva den skalade potatisen i den tjocklek du önskar. Stek den i smör men ha inte i för många skivor i pannan samtidigt utan stek den ungefär som hamburgare i smör och olja. Då får de yta som blir gyllengul och vacker. Inte på för hög värme. Ta en potatis sticka eller en liten stekspade och vänd dem när rätt färg syns på stekytan, salta efterhand. När du stekt all potatis blanda med finhackad vitlök i en ungsfast form och låt stå på 150 grader i ugnen medan du halstrar biffarna.


Stek de formade biffarna i en grillpanna med smör och lite rapsolja. När du formar dina biffar fukta händerna väl med vatten så släpper färsen bättre.


En minut på var sida om du vill ha den som en verklig rå halstrad råbiff. Förläng tiden ju mindre rå du vill ha den. Du måste givetvis ta hänsyn till vilken storlek du gjort biffarna i.


Lägg upp biffarna på ett varmt runt fat, eller vad du har, Lägg potatisen i mitten. Strö över flingsalt, nymalen peppar och finhackad persilja.


Servera med en kall sås gjord på creme fraice, tigersås, rökt tabasco, dijonsenap, grovmalen skånsk senap och lite salt. Givetvis kan här serveras kall pilsner och en god snaps om man så önskar. Mjölk går också bra!