lördag 1 september 2012

Våldet är inte en könsfråga utan en individfråga samt en varm smörgåstårta för det uppväxande släktet.


Språket för människans behov är inne i en allvarlig kris
För några år sedan, när jag jobbade som lärare på högstadiet, blev det ett förfärligt liv i korridoren utanför klassrummet. Ni vet ett sådant liv som till och med i en skola märks, inte minst, då rasten var över och lektionerna börjat. Jag öppnade dörren och steg ut i korridoren. Där stod en stor pojke med händerna i luften och en betydligt mindre flicka med nävarna* bankande på hans bröst. Hon skrek med full hals "är du inte klok, du slog mig din j^^^^la idiot" och en hel del annat. Jag reagerade med blixtens hastighet och högg tag i grabben, öppnade ett angränsande grupprum som var tomt, skickade in honom där och sa åt honom att sätta sig ner jag bad flickan att lugna sig samt gav mina elever i klassrummet intill en självständig uppgift att jobba med. (Här märks ju en svaghet i grundskolan när konflikter måste hanteras. Läraren är alldeles för ensam och eleverna som inte är inblandade drabbas av lärarlösa lektioner. Det behövs fler vuxna i dessa situationer!) Jag förde flickan vid armen in i grupprummet där gossen väntade......

Här satt nu en stor, och då menar jag stor i fysisk bemärkelse, lufs samt den betydligt spädare flickan. Att hon var förbaskad och upprörd var inte svårt att se men han var mest röd i ansiktet. Jag frågar: "vad hände?" Hon svarar: "han slog mig i ansiktet" Jag tittar på honom och säger: "är detta sant?" Han stammar fram. "Ja"......

Alltså ett exempel på att en större och starkare kille har brukat våld mot en flicka. Solklart fall!
Det är bara att ringa polisen och göra anmälan. Sätta alla handlingsplaner i verket......Jag frågar då honom: "Varför slog du?" Han stammar fram:"Jaaaagg försösösökte säga aattattt jag ääällskar henne!" Ridå! Han säger ett men gjorde ett annat. Han kunde inte som människa formulera sig med ord, blev rädd och reptilhjärnan tog över. Det är så mänskligt men tyvärr vanligare bland pojkar än bland flickor än så länge! Hur skall jag förstå det här tänkte jag i mitt stilla sinne? Jag kände ju dem båda och den flickan gick inte av för hackor trots att hon var liten till kroppen det visste jag ju.

Det visade sig efter det att jag talat en god stund med ungdomarna att de egentligen var kära i varandra. De hade dröjt sig kvar i korridoren efter rasten antagligen för att de inte kunde slita sig från varandra och jag insåg att när det hade närmat sig det centrala att uttrycka känslorna i ord så slog det slint i pojkens huvud. Han hade inte orden för att säga det hela hans varelse brann av: att han älskade henne. Hon ville vara nära och var på väg att kramas när han reflexmässigt höjde handen och gav henne en rungande örfil. Vi redde ut detta och skolans kurator tog hand om ungdomarna för vidare samtal och process. De blev ett par och ingen kunde ta miste på deras kärlek för varandra:)

Våld kan ju naturligtvis aldrig tolereras i skolan lika lite som i samhället i övrigt! Men vad säger denna berättelse egentligen oss. Ja jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har dragit sina slutsatser och nu äntligen satt till en jämställd jämställdhetsutredning http://regeringen.se/sb/d/15615/a/200410 passande nog ligger allt under utbildningsdepartementet för allt detta är och förblir en utbildnings och kunskaps utmaning för samhället och oss människor.

Jag har ofta återkommit till denna händelse som nu ligger väldigt långt tillbaka i tiden. Den kan tyckas oskyldig men är bärare av några viktiga saker om våldets natur och orsak. Jag har genom åren mött åtskilliga människor som utövat eller blivit utsatta för våld eller bådeock. Jag har blivit mer och mer övertygad om att språket är en viktig faktor för att förebygga våld. Kunskap och bildning är en annan. Självkänsla och självförtroende är själva grunden och måste finnas för att det andra skall utvecklas på ett naturligt sätt. Vet man hur man skall föra sig i olika sammanhang, har man fått verktyg för att uttrycka sig påverkar detta självförtroendet något oerhört. I mitt stilla sinne tänker jag på de "tråkiga" poesilektionerna, utantilläxorna oavsett om det gällde psalmverser, dikter eller litterära formuleringar som skulle tragglas tills de satt där. Vad värdefullt det sedan varit för mig i livet med dessa kunskaper fast det då, när jag var tonåring, var himla tråkigt att nöta in kunskaperna.

Denne unge man som ville tala om kärlek hade aldrig fått språket för detta eller verktyg för att tala om känslor och andlighet. Hans andliga kosthjul* var punkterat. Denna typ av brist som uppstår särskilt bland män får och har fått stora konsekvenser för pojkar både som individ och som grupp! Men tyvärr ökande även bland flickor. Visseligen tycker jag mig se att våld inte nödvändigtvis är könsbundet utan är helt klart knutet till individen. Våldsamheter kan uppstå i gruppsammanhang, att det är gruppens kultur så att säga, där finns många exempel inom gängkultur eller andra sammanhang där våldet blir det verktyg som används. Ser man nu till utvecklingen inom de mäktiga strukturerna sport och film så har kvinnor sannerligen satt en ny agenda. Actionhjälten är omseglad av actionhjältinnan som hanterar vapen och våld på ett sätt som får vilken karl som helst att dra efter andan. I OS har kvinnor tagit plats i boxningsringen för första gången i spelens historia 2012 och där lär de blir kvar som förebilder för det uppväxande flicksläktet och ett genombrott i synen på gender inom kampsport är ett faktum. Det har blivit ett paradigmskifte när det gäller attityden och synen fysiska uttryck inom reglerade idrotter men även på oreglerat våld i vårt samhälle och värld. Mannen har inte längre ensamrätt på våldet utan nu har jämställdheten slagit igenom även där. Man bör dock minnas att det ändå till sist är enskilda personer som brukar våld och de har alltid ansvar för sina handlingar på ett individplan.

          VÅLDET ÄR INTE EN KÖNSFRÅGA UTAN EN INDIVIDFRÅGA!

Ett sätt att illustrera könens fysik
När jag gick på gymnasiet ritade en lärare upp en bild på tavlan. Bilden illustrerade mannen och kvinnans fysiska natur. Hur den svagaste kvinnan är oerhört mycket svagare än den starkaste mannen men även hur mycket starkare den starkaste kvinnan är jämfört med den svagaste mannen. Det är särskilt tydligt inte minst i OS- tider att det förhåller sig på detta vis. Jag, som är en typisk genomsnittsman, har aldrig haft en chans mot de vältränade kvinnor som jag mött genom mitt liv i olika idrottsgrenar. Jag menar att det är ett obestridligt faktum att mängder med kvinnor är starkare än mängder med män. I själavården har jag också sett detta. Män som blir misshandlade av sina fruar, sambos eller partner. Även i homosexuella sammanhang förekommer det givetvis våld. Det är ingen större skillnad i de samkönade förhållandena; våldet finns bland män såväl bland kvinnor!

Givetvis, och det är väl belagt, förekommer våldet i högre grad hos män. Våldet män emellan har alltid dominerat och deras våld utgör fortfarande majoritet i vår sjukvård men tyvärr håller bilden på att ändras. "Under 2001 dömdes 602 kvinnor för misshandel, förra året 1 103. På tio år har misshandelsdomarna mot kvinnor ökat med 83 procent, visar statistik från Brottsförebyggande rådet." Se ekots rapportering kring ämnet:
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=10974&artikel=5224903&sida=2

Nyligen understryker en rapport från brå (brottsförebyggande rådet) att våldet och attityden till våld bland flickor och kvinnor är på väg att ändras och det sker relativt snabbt. Studier från fler europeiska länder visar samma tendens. En stor studie i England visar att bilden av kvinnan som offer måste omprövas. Hon är även förövare. Visserligen är den största gruppen av förövare män men det är även flest män som är offer för våld. Så att bilden av att kvinnan äger någon slags ensamrätt som offer har aldrig stämt. Människor som blir utsatta för övergrepp oavsett kön är alla offer. Vårt uppdrag som samhälle måste ju vara att synligöra de strukturer som leder till skändliga och våldsamma handlingar.

”Västerländska kvinnor slår mest och hårdast” 
   Studien överraskades dock av det faktum att 40 procent av männen någon gång tillfogats skador av sina kvinnliga partners. Det är en mycket högre siffra än vad som rapporterats i någon tidigare undersökning.
  – Det är en komplicerad fråga, men vi får nu in fler klagomål från män som blivit misshandlade av sina hustrur – än tvärtom, säger doktor Malcolm George på London University.
  – En gammal åsikt är att kvinnor agerar i självförsvar, men det är inte sant. I hälften av bråken har kvinnan varit den som startat aggressionen.
  
Det hävdas också att den västerländska kvinnan är den som slår mest och hårdast, eftersom hon är ”ekonomiskt jämställd och inte rädd att avsluta ett förhållande”. (källa Aftonbladet 14/11)

Fler och fler kvinnor häktas och döms för våld. Fler sätts i fängelse för sitt våldsamma beteende och våldet bland flickor går ner i åldrarna. Det vill säga flickor börjar även de lösa sina konflikter med våld i stället med ord! Vilket som är värst ord eller våld kan möjligen diskuteras men våldet är förbjudet i vårt samhälle. Orden är inte det!

Berättelserna hos männen har ändrats under de 20 år som jag varit präst. Män som lever under hot om våld och utpressning i sina förhållanden vågar alltoftare träda fram och anmäla. Forskarna menar att det är en av de attitydförändringar som skett i samhället och som lett till den markanta ökningen i statistiken kring kvinnors våld. Även kvinnors våld anmäls nu i allt högra grad.

Det finns en grundregel i vårt moderna jämställda samhälle när det gäller våld:
Den som slår förlorar alltid! Det finns i princip aldrig ett legitimt våld. Även våldet i självförsvar ses mycket suspekt och vi som medborgare skall tänka oss noga för om vi skall ingripa och visa civilkurage i en situation. Samhället har ofta visat att det är polis som skall ta ansvar för alla situationer, där våld kan förekomma, inte vi som medmänniskor. Den attitydsförändringen märks allt mer i vårt samhälle och samtal kring middagsborden handlar inte sällan om problem som uppstått när någon ingripit och fått rättsliga efterspel då civilkurage visats.

Min slutsats blir, och jag är medveten om att det ligger massor av känslor, prestige och makt i denna fråga för så många, att tiden är inne för ett nytt sätt att tänka. Vi som inte utövar våld vare sig vi är män eller kvinnor måste visa med tydlighet att vi aldrig accepterar våld i någon som helst form. Vi har haft budet "du skall icke dräpa" i årtusenden men ändå visar våldet sitt dödliga ansikte varje dag. Inte minst i händerna på de maktens män och kvinnor som förfogar över det som vi kallar legitimt våld. Vi kan inte längre ställa män mot kvinnor och kvinnor mot män. Det finns de människor som vill och kan ta ansvar och de som sällan eller aldrig gör det! Män och kvinnor måste sätta axel mot axel för att hantera denna situation. Utvecklingen går uppenbarligen inte åt rätt håll.

Vi måste tänka på ett annat sätt, göra annorlunda för att få ett nytt och bättre resultat.

Arbetet med människosynsfrågan är centralt. Vi borde skapa en instans i samhället som på ett aktivt och tydligt sätt hade att jobba med dessa frågor där helhetssyn, samarbete och samsyn är ledljus tillskillnad från alla dessa uppdelningar i kön, manligt, kvinnligt, sexuell läggning, ung, gammal eller vad annat vi splittrar våra mellan mänskliga relationer med. En helhetssyn på människan och människans behov är helt nödvändig om vi skall komma någon som helst vart med dessa utmaningar gällande våld, ondska och förtryck. Människan har ett unikt värde och får aldrig reduceras till ett kostnadsställe i den statliga eller kommunala budgeten. Om jämställdhetsministerns utredare nu kan bringa ljus och kunskap kring dessa krafter som urholkar människovärdet är mycket vunnet.

Efter dessa funderingar som sannerligen innehåller många lager bidrar min yngste son med ett recept som med fördel under gott samtal kan lagas tillsammans med barnen och deras kompisar. Det räcker med till många.

   Ljummen smörgåstårta med massor av dill från trädgården 

Fräs bacon, kan uteslutas eller ersättas med vegetariskt alternativ, och purjolök i medelhet panna. Om du börjar med baconet kan du spara på fettet när du sedan fräser purjon.

Lägg i hop Höneka till en rundel på bakplåtspapper givetvis på en plåt.

Fräs in så mycket av vätskan som möjligt men sänk värmen så att inte purjon blir bränd. Du kan ha i vitlök om du vill. 

Blanda crème fraiche och lite citronmajonäs (kan uteslutas) med bacon och lökfräset, pressa i lite citronsaft och krydda med citronpeppar. Rör i massor med hackad dill. 

Bred ut fyllningen över Hönekakerundeln, du kan lägga ost över  sprickan i mitten men det är inte nödvändigt,  och skiva över tomater. Peppra lite. Du bestämmer själv hur många lager du vill ha.

Hyvla sedan sist osten över det översta lagret. Välj en ost med lite god smak.


Grädda i ugnen i ca 200 grader tills tårtan fått fin färg. Snabbt, gott och poppis när samtalets vågor gör höga före, under och efter maten med ungdomarna.

*Jag använder detta ord med avsikt för att det bryter könsmönster

*Det andliga kosthjulet är min metod att förklara hur viktigt det är för en människa att få rätt och god näring till sin inre människa. För att kunna växa till en självständigt tänkande och ansvarstagande individ som kan fatta kloka och goda beslut för sig själv, för sina medmänniskor och för sina framtida barn.

Kom ihåg det bästa sättet att hantera en svår fråga eller ett svårt ämne det är att kasta ljus över den!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar