tisdag 26 juni 2012

Svensk skola i toppen samt gösfilé med citronsås och smörslungad sommargurka

Skolledarskap, debattartikel av rektor Katarina Björk: gästbloggare och rektor på Roden i Norrtälje med start ht 2012
Katarina arbetar som skolledare på gymnasiet och har under de senaste åren arbetat med att införa "en till en" och att utveckla pedagogikenmot "21st skills".

Pedagogik är kul, säger Katarina. Skolan ska vara en del av samhället och allra helst ligga steget före när det gäller utveckling.

Svensk skola i toppen!

Kanske är det att sticka ut näsan ordentligt – men jag menar att den svenska skolan är bra! Vi håller en god kvalitet, vi har duktiga lärare, duktiga skolledare och våra elever är duktiga och har relevanta kunskaper med sig ut i livet.

Hur kan jag då idag, när det offentliga samtalet är fyllt av skolans påstådda kris och många tar sig rätten att uttala sig om kvalitén i svensk skola, påstå detta.  Jo, jag menar att jag utifrån min roll som skolledare i en svensk gymnasieskola kan förmedla en annan bild av våra elever, våra lärare och av våra skolledare.

Nyckelkompetenser
Under innevarande läsår har jag haft förmånen att ingå i ett internationellt nätverk av skolledare. Jag har många gånger hört beundran för eleverna i den svenska skolan och deras förmåga att kommunicera, både på svenska och på främmande språk, deras sociala och digitala kompetens och deras kulturella medvetenhet.  Vid en närmare analys av dessa påståenden visar det sig att just dessa kompetenser sammanfaller med de nyckelkompetenser för ett livslångt lärande som EU har formulerat, tillsammans med de förmågor som beskrivs i 21:st skills. Det handlar om kompetenser som alla individer sägs behöva för sin personliga utveckling och för ett aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning i framtiden. I en artikel i ”Datorn i Utbildningen” (nr 3 2010), skriver Stig Roland Rask om mötet med en finsk enmansutredare som menar att svenska ungdomar är bättre än finska på det mesta. Även här handlar det om de viktiga nyckelkompetenserna. Enmansutredaren menar att de finska ungdomarna möjligen är bättre på att sitta still, hålla tyst och återupprepa det läraren just sagt. Det sistnämnda bidrar till att göra de finska eleverna till att vara utmärkta brickor i 1900-talets industrisamhälle. Problemet är att det samhället har passerat, konstaterar han.
Istället för att vara stolta över att de svenska ungdomarna verkar vara bra på de förmågor och egenskaper som krävs i det framtida samhället, stirrar vi oss blinda på de resultat som till exempel visas i kunskapsmätningen PISA. Det finns idag tyvärr inga metoder som på ett enkelt och okomplicerat sätt mäter de ovan nämnda egenskaperna och förmågorna, såsom kreativitet och kritiskt tänkande. Men, just nu pågår ett forskningsprojekt med säte vid universitetet i Melbourne, ”Assessment and Teaching of 21st Century Skills” (ATC21S), som arbetar på att utveckla instrument för att mäta dessa egenskaper. Enligt Jan Nylen (Datorn i Utbildningen nr 1-2012) följer de ansvariga för kunskapsmätningen PISA-projektet noga och har sagt att man sannolikt kommer att förändra sina tester för att i framtiden bättre kunna spegla de kompetenser som ATC21S mäter. Visst vore det kul om svensk skola då skulle ligga i topp!

Förtroende
Under min utbildning på rektorsprogrammet vid Uppsala universitet har jag träffat många verksamma rektorskollegor och jag har många gånger i diskussioner och redovisningar imponerats av den kunskap och det engagemang som finns. Kunskaper som bygger på modern forskning kring pedagogik och kunskapsutveckling, kunskap som tillika bygger på modern forskning kring ledarskap och organisation, och därtill en vilja att utveckla en bra skola till att bli ännu bättre.  Jag har också hört frustrationen över att istället för att fullt ut utnyttja dessa kompetenser vara styrd av mängder av kontroller och inspektioner. Det handlar om kvalitetsrapporter, om fler nationella prov – som ska kontrollrättas och dokumenteras, om statistik kring måluppfyllelse och om registrering och information av elevers frånvaro. Listan kan göras hur lång som helst. Det absurda är att ju sämre bild av skolan som skapats– desto mer kontroll och mätningar blir det. Men – kon blir inte fetare ju mer du mäter den! Lars Flodin talar i sin artikel ”Bättre skola kräver mer än kontroll” (SVD, 120424) om att vi i Sverige har en skolinspektion i form av en kontrollapparat som arbetar med avvikelserapporteringar, förelägganden och hot om viten. Det här är olyckligt, eftersom det ju är just avvikelserna som rapporteras i media och därmed blir bilden av den svenska skolan negativ. Den moderna forskningen kring utveckling talar istället om bedömning för lärande eller formativ bedömning. Skolverket säger på sin hemsida att ”Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande”. Jag förutsätter att detta även gäller för skolledare och alla andra människor. Jag håller med Lars Flodin om att det vore trevligare, om vi liksom i Ontario i Canada tog beslutet att vi gemensamt skulle öka allmänhetens förtroende för den offentligt finansierade skolan.  Det vore alltså bättre för svensk skola om skolinspektionen istället utnyttjade sin kompetens till att utveckla stödstrukturer för skolutveckling som bygger på modern forskning.

 Förändring och forskning
Svensk skola har också varit utsatt för många förändringar. Margareta Pålsson talar om att ideologin har fått styra skolan och om att skolan översköljts av trender (SVD, 120915).  Ja, så är det. Reformer har kommit och gått. Gemensamt för alla är att de har kommit ”uppifrån” och att det vid alla reformer har gått väldigt fort. Modern forskning kring organisation och ledarskap talar istället om förändringsarbete som en process och om att skapa en gemensam förståelse och om att skapa en kollektiv förståelse för förändringsarbetet är en förutsättning för ett lyckat resultat. Forskningen talar också om att förändring måste få ta tid och om att förändring bara ska genomföras om det är absolut nödvändigt. Kanske vore det dags att politikerna i högre grad stödde sina förändringsidéer på forskning istället för ideologi. Kanske vore det också dags att tänka efter först och ändra sen. Då skulle inte jag som skolledare behöva mötas av svaret ”det vet jag inte – det är inte bestämt ännu”, när jag i viktiga frågeställningar kontaktar skolverket.

Kontroll och åter kontroll
Jag ser också i min vardag som skolledare otroligt kompetenta lärare som arbetar hårt för att stötta våra elever i sin utveckling. De har mycket goda ämneskunskaper, de brinner för att eleverna ska nå så goda resultat som möjligt och de är hela tiden sugna på utveckling. ”Det här verkar vara ett intressant pedagogiskt utvecklingsområde – kan vi inte få prova det”, är en fråga jag ofta får från dessa engagerade och kunniga lärare. Jag skulle vilja svara: ”Ja, visst – självklart”. I dag blir svaret istället: Har du kontroll? Har du dokumenterat allt du gör och allt eleverna gör? Är ni förberedda inför nationella provet? Har du registrerat rätt? Har du kontroll på frånvaron? Har du koll på nya kursplanerna? Har du koll på de nya betygskriterierna? Först när allt detta är gjort finns tid för utveckling och nytänkande.
Debatten har under senare tid handlat mycket om de ökade kraven på dokumentation i skolan och att det faktiskt har gått över styr. Det talas om att lärare faktiskt drunknar i administrativt arbete! Den allra sista tiden har signaler kommit om att vi faktiskt behöver lätta på den administrativa bördan. Det ser vi verkligen fram emot!
Ännu en bidragande orsak till den negativa bilden av svensk skola är lärarutbildningen. Resonemangen har i mångt och mycket handlat om hur dålig den är och även här har förändringarna kommit ofta. Det känns i det här sammanhanget bra att läsa att ”svensk lärarutbildning är bra” (SVD, 120502). Den här artikeln bygger på en undersökning bland lärare som tog examen 2007 till 2009. En majoritet av de 18000 tillfrågade menar att utbildningen har gett dem goda kunskaper och förutsättningar för läraryrket.  Det måste vara så, eftersom jag ser så många exempel på lärare som tillsammans med sina elever skapar nära på underverk. Jag besökte i år våra elever på UF-mässan i Älvsjö och blev otroligt imponerad. Hårt slit med affärsplaner, marknadsföring, bemötande och ekonomistudier hade lett dem till att kunna presentera ett ”riktigt” företag. Våra nyanlända elever imponerade också när de tillsammans med sina lärare digitalt och med språklig skicklighet presenterade sina erfarenheter av hantverk.

Lita på oss!
Med exempel ur min vardag som skolledare har jag ovan visat på att svensk skola är bra! Vi har som sagt duktiga elever, kunniga och engagerade lärare och kompetenta och medvetna skolledare. Jag har också talat om hur imponerade internationella skolledare är av svenska elever och deras till tiden anpassade förmågor.  Frågan är då hur vi ska vända debatten kring svensk skola till att handla om kvalitet och framgång istället för att handla om kris? För det första måste rösten från oss som arbetar i skolan bli starkare. Vi måste mycket mer intensivt berätta om allt som är bra i skolan och även förmedla den forskning som ligger till grund för vårt arbete. Den forskning jag syftar på handlar bland annat om modern hjärnforskning och inlärning och om en modern syn på förmågor och kunskaper som behövs i ett framtida samhälle. För det andra måste våra politiker, som ju i slutändan bestämmer om riktningen i svensk skola, ge oss ett friutrymme att arbeta i. Det vore också bra om svensk skola styrdes av modern forskning istället för av ideologi. Vi som arbetar i svensk skola har ansvaret för elevernas utbildning och även för en del av deras fostran. För att klara detta måste vi få arbeta i lugn och ro. Vi behöver utrymme till vårt utvecklingsarbete, som det finns gott av kompetens till. Det vore bra om politiker kunde inse sanningen att kon inte blir fetare ju mer du mäter den! För det tredje menar jag att skolinspektionens roll behöver ändras. Från en kontrollapparat till en stödjande och utvecklande verksamhet. Istället för att i sin rapport ”Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten” (nr 2012:1), tala om att Rektorn behöver analysera och fördjupa förståelsen för de olika hinder som finns...” , vore det bra om inspektionen kunde finnas som ett stöd för svensk skolas utvecklingsarbete och tillsammans med oss finna ännu mer framgångsrika vägar att arbeta mot.
Så avslutningsvis. Lita på oss! Svensk skola är bra! Vi som arbetar i skolan har kompetens! Vårt arbete bygger på modern forskning – låt oss få frirummet att utbilda våra elever till kompetenta och framgångsrika samhällsmedborgare!
Efter dess positiva tongångar och skönt framtidstro behövs fisk ur havet. Vad sägs om Gösfilé i vin och citronsås med färsk dillkokt potatis samt smörslungad gurka.
Häll i vitt gott, torrt vin och god, gärna hemlagad, fiskbuljong i en liten kastrull. Cesta eller riv i skalet av en citron.
Gör i ordning en kastrull med färskpotatis lägg i salt, smör och dillstjälkar från ett knippe dill


Ta fram gösfiléer och mal över lite vitpeppar och salt. 



Smörstek gösen, under tiden har du låtit buljong, grädde, creme fraiche, citronskal och vin puttrat ihop. Skala en färsk gurka och kärna ur med en sked, Skiva upp gurkan och lägg den i en smörad panna. Salta inte! Fräs gurkan lätt så att den just får lite färg. Vill du ha saffran i såsen går det bra. Annars satsa på citronsaft.


Lägg upp potatis, gösen som du stekt i smör några minuter på var sida beroende på storlek. Smaka av såsen med salt och vitpeppar. Skeda upp såsen sedan den smörslungade gurkan. Sist färsk dill.


Smaklig måltid önskar eder Uffe!

Avnjut gärna med ett gott Sauvignon Blanc till.