Gästbloggare Jiang välkommen till TimjanochTeologi
 |
Jiang Millington, Journalist och redaktör. Kommunikatör i Svenska kyrkan i Järfälla.
Född korean, uppväxt svensk, kanadensisk änka med passion för kinesisk filosofi.
Mamma, människa och magdanselev
Väldigt vanlig
eller...
|
Det oerhörda i att vara förlåten
När jag var liten var min största skräck att jag skulle vara
elak utan att veta om det. När redan grundtanken innehåller en paradox är det
som upplagt för bekymmer. Till saken hör att jag på barns begränsade vis inte
förstod mig på liknelser. När prästen förkunnade att vi var syndare och
skyldiga till Jesu lidande på korset tolkade jag det som att jag var personligt
ansvarig. Jag kom liksom aldrig vidare till kapitlet om nåd och förlåtelse. Det
var i synd och skam och jag geggade runt och försökte få ordning på mina
tankar.
Mig veterligen hade jag inte begått några större
förbrytelser och därför blev det knepigt att förstå vad exakt det var som
gjorde att Gud såg mig som en syndare. Men sedan fick jag lära mig om högmod.
Bara de mest hopplösa syndarna var så förblindade av ondhet att de inte ens
begrep hur onda de var. Min slutsats blev därför att det var en av dem jag
tillhörde.
Känslan av att vara en usel människa har förstås fått
konsekvenser i mitt liv. Som att vara alla till lags, att inte våga sätta sunda
gränser inför andra människors önskningar och behov, att kompensera min känsla
av värdelöshet med att prestera mig till en plats i gemenskapen, till exempel.
Till slut blir man outhärdlig både för omgivningen och sig själv. Människor
utan fasta konturer som räddhågset trippar fram och ber om ursäkt för precis
allting och aldrig har en egen åsikt är inget roliga att umgås med. Och själv
känner man sig utmattad och missförstådd och ibland en aningen förbannad, innan
det dåliga samvetet snabbt släcker den lilla lågan av egenvärde.
Visst vore det fantastiskt om den fula ankungen kunde få
förvandlas till en perfekt svan över en vinter och sedan leva lycklig resten av
sitt liv. Tyvärr är det ju så att man inte kan gå från att vara en person till
en annan utan att bli osäker. Man behöver sjukt med tid för att öva, begå
misstag, ånga sig, våga igen, lära sig på vägen och integrera allt till trygg
förvissning och självklara verktyg. Och tyvärr är det inte så att omgivningen
kommer att stå och vifta med hejaflaggor under tiden. Eftersom det ofta är
smärtamt att utvecklas som människa är det lättare att kämpa för att upprätta
status quo än att tvingas omvärdera sig själv. Om en person i gruppen förändras
påverkar det alla.
I tjugo-någonting år har jag jobbat med mitt sätt att
relatera till mig själv och andra människor och jag tycker att jag börjar arta
mig. Visserligen känns det fortfarande som jag ska svimma, alternativt dö,
ibland när jag ska säga ifrån. Och fortfarande blir det ibland för hårt och
ibland för luddigt och ibland för komplicerat när jag försöker hävda mig själv
i relation till någon annans behov, men det går ändå framåt. Och under tiden
har boktavstron i barndomen utvecklats till en nyfikenhet att förstå Gud bortom
orden. Där någonstans på vägen mötte jag Nåden och det oerhörda i att vara
förlåten.
Jiang Millington
Tack Jiang för dessa tänkvärda rader. Jag har aldrig lagat mat från Korea förut men har nu kreerat en rätt i den livsbejakande anda som din text inspirerar till. Det är bara att våga, leva och skapa!
 |
Använd potatisskalare och "skala" fram strimmlor av morot och palsternacka. Strimla spetskål och eller vitkål samt charlottenlök. |
 |
Häll i ättika och socker samt vatten lite risvinäger lagerblad, vitpepparkorn och lite salt. Pickla sedan grönsakerna i detta. Vätskan skall just täcka. |
 |
Koka upp och sjud en stund. Dra åt sidan och låt grönsakerna bli lagom krispia. |
 |
Strimla nötkött ex lövbiff och valfri svamp, här shiitake och finhacka vitlök och grön chili |
 |
Marinera i Soja ca 400 ml, vatten/vin eller sherry, grönchili, vitlök lite socker och nykrossad vitpeppar. |
 |
Stek i panna eller på stekbord strimlad svamp, salladslök och kött |
 |
Krydda efter smak men inte för mycket koreansk mat är "nådig" mot magen |
 |
Slå över marinaden och låt puttra ett ögonblick |
 |
Servera med ris/ nudlar, syrade grönsaker samt lite mynta på toppen. |
Kanske inte direkt
Koreansk bulgogi som är Jiangs favoriträtt men ett försök en vanlig domsöndagskväll där matens nådiga dofter skänker Lisa för själen, tack Jiang och smaklig måltid önskar eder UFFE.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar